SVA blogg

VECKA 7: SPRÅKLIG KOMPETENS

Vad innebär språklig kompetens?

ChatGPT skriver:

"Språklig kompetens avser förmågan att använda ett språk på ett effektivt och korrekt sätt. Det omfattar flera olika aspekter av språkanvändning, inklusive grammatik, ordförråd, stavning, syntax, pragmatik och fonologi. Här är några centrala komponenter inom språklig kompetens:

• Grammatik: Förmågan att förstå och använda korrekta grammatiska strukturer i ett språk. Det inkluderar kunskap om ordklasser, satsstrukturer och korrekt användning av verb, substantiv, adjektiv och andra grammatiska element.

• Ordförråd: Behärskning av en omfattande uppsättning ord och uttryck som behövs för att kommunicera på ett effektivt sätt. Det innefattar förståelse av ordens betydelser, nyanser och användning i olika sammanhang.

• Stavning: Förmågan att stava ord korrekt och använda rätt stavning i skriftlig kommunikation.

• Syntax: Förståelse för hur ord och fraser kombineras för att skapa meningsfulla och grammatiskt korrekta satser.

• Pragmatik: Förmågan att använda språket på ett pragmatiskt sätt, det vill säga att anpassa kommunikationen efter olika sociala och kulturella sammanhang. Det inkluderar också att förstå underliggande innebörder, ironi, och användning av språkliga nyanser.

• Fonologi: Förståelse av ljudsystemet i ett språk, inklusive uttal och intonation.

• Kommunikativ kompetens: Förmågan att kommunicera effektivt och anpassa språket efter syftet och publiken. Det innefattar även förståelse för icke-verbal kommunikation och kroppsspråk.

Sammanfattningsvis innebär språklig kompetens att ha en helhetssyn på språket och att kunna använda det på ett sätt som möjliggör effektiv kommunikation inom olika sammanhang. Det är en dynamisk och mångfacetterad förmåga som utvecklas över tid genom exponering, övning och erfarenhet."

REFLEKTIONER:

Man kan konstatera att ChatGPT har lyckats besvara frågan ganska bra med tanke på de beskrivningar av språklig kompetens som finns i kurslitteraturen.

Att kunna tala ett språk innebär att man besitter olika kunskaper och färdigheter. Enligt Abrahamsson & Bergman (2014:14) består den gemensamma kärnan i olika definitioner av språklig kompetens av tre komponenter: uttal, grammatik och ordförråd. De presenterar två modeller för att definiera språkfärdighet. Enligt Bachman & Palmer är språkfärdighet en kommunikativ förmåga som omfattar olika delkompetenser: organisatorisk kompetens (kunskap om språksystemet) och pragmatisk kompetens (kunskap om språkanvändning).

Den andra modellen som beskrivs av Abrahamsson & Bergman (2014:15) tillhör Viberg, och han bygger vidare på den modell som beskrivs av Bachman & Palmer. Viberg kategoriserar organisatorisk kompetens i två nivåer, grundläggande och avancerad. Formell kompetens, som innebär kunskap om språksystemet, inkluderar fonologisk kunskap (uttal och prosodi), lexikal kunskap (ord och deras betydelse) och grammatisk kunskap (böjning och ordföljd). Textuell kompetens, som är en del av organisatorisk kompetens, omfattar diskurskompetens (innehållsorganisation och textkohesion). Den pragmatiska kompetensen enligt Viberg kan delas in i två delar: funktionell kompetens, som avser kunskap om hur vi språkligt uttrycker olika funktioner, och sociolingvistisk kompetens, som avser kunskap om olika sätt att uttrycka sig i olika situationer, både formella och informella. 

Olofsson & Sjöqvist (2013:693) introducerar en modell av Celce-Murcia som bygger på tidigare modeller. Kärnan i denna modell är diskurskompetens. De andra kompetenserna - sociokulturell kompetens (förmågan att anpassa språket till sociala sammanhang), lingvistisk kompetens (kunskap om grammatik och ordförråd), fraskompetens (kunskap om fasta uttryck och fraser), interaktionell kompetens (kunskap om olika språkfunktioner) och strategisk kompetens (kunskap om strategier för att lösa vissa uppgifter) - samspelar alla inom denna centrala punkt.

Litteraturförteckning:

Abrahamsson, T. & Bergman, P. (red.) (2014). Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag. (152 s.)

Olofsson, M. & Sjöqvist, L. (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2. uppl.

VECKA 8: BYGGA SVENSKA

"Bygga Svenska" är ett bedömningsinstrument som används för att bedöma olika aspekter av språklig kompetens i svenska språket. Några av de aspekter av språklig kompetens som kan bedömas med hjälp av Bygga Svenska inkluderar:

1. Ordförråd: Förmågan att förstå och använda ett brett spektrum av ord och fraser på svenska.

2. Grammatik: Förmågan att använda korrekt grammatik, inklusive ordformer, satsstruktur och syntax.

3. Läsning: Förmågan att förstå och tolka skrivna texter på svenska, inklusive förståelse av huvudidéer, detaljer, sammanhang och syfte.

4. Skrivande: Förmågan att uttrycka sig skriftligt på svenska med klarhet, sammanhang och korrekthet.

5. Lyssnande: Förmågan att förstå talad svenska, inklusive förståelse av ord, fraser och sammanhang.

6. Muntlig kommunikation: Förmågan att uttrycka sig muntligt på svenska med klarhet, sammanhang och korrekthet.

Genom att använda Bygga Svenska kan bedömare utvärdera elevernas språkliga färdigheter över ett brett spektrum av språkliga områden för att identifiera deras styrkor och områden som behöver förbättras. Detta kan vara särskilt användbart inom undervisning och bedömning av svenska som andraspråk.

BEDÖMNING AV ELEVTEXTER MED BYGGA SVENSKA

Matriserna är hämtade ur materialet Bygga svenska för årskurs 4-6

X – till största del

/   delvis

— saknas

BEDÖMNING OCH REFLEKTIONER:

Elevtext A motsvarar steg 2a i min analys. Det är en sammanhängande text. Den kännetecknas av enkelhet och innehåller vardaglig vokabulär. Meningsbyggnaden i texten är okomplicerad och ordföljden är rak. Eleven har dock börjat använda bisatser (när han går till bordet). Eleven har också börjat utbygga nominalfraser (ny mat). Eleven förenklar verbformerna (han gå, han sitta) vilket är typiskt för den nivån. Trots detta har eleven lyckats skriva en text för bildserier som är begriplig och beskriver händelser i kronologisk ordning.

Eleven som skrev text B befinner sig för närvarande på steg 3 och är på väg mot steg 4. B-texten är ganska genomarbetad och uppvisar tydliga genrespecifika drag. Eleven använder olika typer av bisatser och använder inversion även i mer komplexa meningsstrukturer. Hen börjar placera olika satsdelar i temaposition. Elevens text innehåller ett ganska brett spektrum av sambandsord (först, sedan, efter det). Det finns några partikelverb och idiomatiska uttryck i texten (handlar om, ta hand om, på en gång). Det finns också några sammansatta ord i elevens text (ögonfärg, videospel). Det som saknas i texten för att uppfylla krav för steg 4 är ett varierat ordförråd, lågfrekventa ord och ämnesrelaterade ord.

VECKA 9: PERFORMANSANALYS

Enligt Olofsson & Sjöqvist (2013:685) uppmuntrar en bedömning som syftar till att analysera elevernas prestationer och utveckla deras förmågor att använda språket även om det inte är perfekt. Performansanalys är just den analysmodell där man i stället för att fokusera på elevernas språkfel analyserar hanteringen av olika språkliga strukturer, vilket ger information om var eleverna befinner sig i sin språkutveckling. Performansanalys är en kvalitativ analysmetod som söker beskriva hela språket hos en inlärare med fokus på inlärarens förtjänster. Performansanalys är ett viktigt verktyg i formativ bedömning och används främst för att utvärdera elevtexter. När man bedömer en text är det viktigt att ta hänsyn till följande aspekter (Olofsson & Sjöqvist, 2023:702).

Kommunikativ kvalitet:

Är texten förståelig för mottagaren och anpassad till deras referensramar?

Finns det en tydlig struktur och röd tråd i texten?

Presenteras personer och företeelser begripligt?

Innehållslig kvalitet:

på vilka kognitiva svårighetsnivåer rör sig texten?

Förekommer egna slutledningar, associationer eller värderingar?

Finns det en klar struktur och begriplighet i texten?

Språklig kvalitet:

Hur ser den språkliga komplexiteten ut och är den korrekt i förhållande till komplexiteten?

Hänger den språkliga och innehållsmässiga komplexiteten ihop?

Vilka språkliga medel används för återanknytning till personer och företeelser?

Kommunikationsstrategier:

Vilka strategier används för kommunikation i texten?

Efter att ha genomfört en performanceanalys kan man sedan identifiera textens förtjänster och områden som kan förbättras.

Grunden till performansanalys är listning. Inom performansanalys hjälper listning till att bryta ner språket och undersöka varje komponent separat för att få en nyanserad förståelse av helheten. Genom listning urskiljer och synliggör man vad eleven kan: vilket ordförråd behärskar eleven, hur utvecklade är nominalfraser och verbfraser, hur komplex är meningsbyggnad och textbindning. Efter listning beskriver man textens innehåll utifrån listning, analyserar komlexitet och korrekthet av texten och drar slutsatser om elevens språk. En viktig del av performansanalys är att beskriva textens förtjänster och det närmaste språkområdet som ska utvecklas. En sådan väl utförd och noggrant genomförd prestationsanalys ger insikt i i vilken utsträckning studenten har utvecklat sina färdigheter i svenska språket och vilka områden av undervisningen som bör prioriteras i framtiden. 

Litteraturförteckning:

Abrahamsson, T. & Bergman, P. (red.) (2014). Tankarna springer före: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag. (152 s.)

Olofsson, M. & Sjöqvist, L. (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2. uppl.

VECKA 10: NATIONELLA PROVET

Syftet med de nationella proven är att stödja en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning, samt att tillhandahålla data för att analysera i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skol-, organisations- och nationell nivå. Nationella provet i svenska och svenska som andra språk är utformade för att bedöma en rad olika aspekter av språklig kompetens. Nedan följer några vanliga aspekter som kan bedömas med sådana prov:

• Läsförståelse: Förmågan att förstå skriven text på olika nivåer av komplexitet, inklusive att tolka budskap, hitta huvudidéer, förstå sammanhang och dra slutsatser.

• Skriftlig framställning: Förmågan att producera texter på ett klart, sammanhängande och välstrukturerat sätt. Detta kan inkludera att skriva uppsatser, argumenterande texter, berättelser eller andra typer av skrivuppgifter.

• Muntlig framställning: Förmågan att uttrycka sig verbalt på ett tydligt och begripligt sätt. Det kan innebära att presentera information, delta i diskussioner, svara på frågor eller föra resonemang.

• Grammatik och stavning: Förmågan att använda korrekt grammatik och stavning i både skriftlig och muntlig kommunikation. Detta inkluderar kunskap om ordklasser, satsstruktur, ordformer och rättstavning.

• Ordförråd och uttrycksförmåga: Förmågan att använda ett varierat och adekvat ordförråd för att kommunicera effektivt och passande för olika sammanhang.

• Kommunikativ kompetens: Förmågan att anpassa sitt språk och sin kommunikation efter syfte, mottagare och sammanhang. Detta kan inkludera att välja lämpliga register, tonfall och stilnivåer.

• Kritisk läsning och tänkande: Förmågan att analysera och bedöma texters trovärdighet, argument och budskap. Det kan också innefatta förmågan att identifiera och utvärdera olika perspektiv och tolkningar.

Genom att testa och bedöma dessa olika aspekter av språklig kompetens kan nationella prov ge en helhetsbild av en elevs förmåga i svenska och bidra till att utvärdera deras språkkunskaper i relation till olika mål och standarder. Provet är dock inget examensprov. Det prövar inte alla kunskapskrav, och även kunskaper som eleven uppvisat vid andra tillfällen ska vägas in i betygssättningen i slutet av årskursen.

Om vi jämför performansanalys med bedömning i nationella prov kan vi dra slutsatsen att performansanalys fokuserar på att utvärdera elevernas språkkunskaper för att fastställa deras nuvarande nivå av språkutveckling och identifiera områden för framtida utveckling. Detta hjälper bland annat läraren att planera sin undervisning. Nationella prov koncentrerar sig vanligtvis på att bedöma elevens prestationer i ämnet svenska, med hjälp av standardiserade kriterier och format för utvärdering.

Litteraturförteckning:

Svenska och svenska som andra språk. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Åk 9. Lärarinformation. Skolverket 2013. (219s)

VECKA 12: MUNTLIG FÖRMÅGA

Vilka svårigheter som finns vid bedömning av muntlig förmåga i skolämnet svenska som andraspråk?

ChatGPT svarar:

"Bedömning av muntlig förmåga i skolämnet svenska som andraspråk kan vara komplex och innebära flera svårigheter. Här är några av de vanligaste utmaningarna:

• Subjektivitet: Bedömning av muntlig förmåga kan vara mer subjektiv än bedömning av skriftlig förmåga. Bedömare kan ha olika tolkningar av vad som utgör en god muntlig prestation.

• Svårigheter med standardisering: Det är svårt att standardisera bedömningen av muntlig förmåga på samma sätt som skriftlig förmåga. Det finns fler variabler att ta hänsyn till, som taltempo, tonfall, flyt och uttal.

• Språklig variation: Elever som lär sig svenska som andraspråk kan ha olika bakgrundsspråk och dialekter, vilket kan påverka deras muntliga produktion och förståelse. Bedömaren måste vara medveten om och kunna bedöma elevernas prestationer utifrån deras individuella språkliga förutsättningar.

• Krav på autenticitet: Muntliga bedömningar kräver ofta autentiska situationer för att eleverna ska kunna visa upp sin verkliga muntliga förmåga. Det kan vara svårt att skapa dessa autentiska situationer i en bedömningssituation.

• Tidskrävande process: Att bedöma muntlig förmåga kan vara tidskrävande, särskilt om det finns många elever i en klass eller om bedömningen inkluderar individuella muntliga presentationer.

• Bedömares kompetens: Bedömaren måste vara kompetent i svenska som andraspråk för att kunna göra en rättvis bedömning. Om bedömaren inte är väl förtrogen med elevernas språkliga utveckling och de specifika utmaningarna för andraspråksinlärare kan bedömningen bli missvisande.

Att hantera dessa svårigheter kräver ofta tydliga bedömningskriterier, träning för bedömarna och en medvetenhet om elevernas individuella behov och förutsättningar. Det kan också vara användbart att använda olika former av bedömningsmetoder, såsom strukturerade samtal, muntliga presentationer eller interaktionella övningar för att få en helhetsbild av elevernas muntliga förmåga."

REFLEKTIONER:

Enligt M. Rydell (2016:237) är talat språk flyktigt, svårfångat och svårbedömt. Det produceras och bearbetas mentalt i realtid, vilket innebär färre möjligheter att bearbeta och planera vad vi ska säga. I muntligt språk kan olika aspekter vara betydelsebärande, såsom betoning, intonation och pauser. När vi talar spelar olika faktorer in, till exempel deltagarna i samtalet, deras antal, situationen och det ämne som diskuteras. Enligt forskaren finns det ytterligare faktorer som gör bedömningen av talat språk svårare. Komplexitet är en av dessa faktorer. Jämfört med skriftspråk är talat språk mindre standardiserat och innehåller mer variation. En annan faktor som försvårar bedömningen av muntlig interaktion är det faktum att det är vanligt att vi omorganiserar vad vi avser att säga i talat språk, vilket resulterar i omorganiseringar av både information och grammatik. Detta kan uppfattas som ett misstag av en lärare, men i själva verket är det något som alla språkanvändare gör. Dessutom är talat språk mer beroende av situationen och mindre exakt. M. Rydell (2016:237) poängterar att ett samtal är en typ av muntlig interaktion som innebär en kombination av muntlig produktion och hörförståelse. Därför bör lärare noggrant granska samtal för att förstå hur interaktionen uttrycks och vilka konsekvenser den har för bedömningen. 

Om jag skulle rangordna de faktorer som påverkar bedömningen av talat språk, skulle komplexitet vara högst upp på listan. Därefter kommer enligt min åsikt den situation i vilken interaktionen äger rum. Enligt M. Rydell (2016:241) är handlingsutrymmet i ett testsamtal inte så stort eftersom det präglas av vissa begränsningar och medföljs av stress och nervositet. Därför påpekar forskaren att grunden för bedömning av muntlig förmåga bör byggas på språkanvändning i olika situationer. 

Litteraturförteckning:

Rydell Maria (2016). Konsten att föra ett samtal framåt – om bedömning av muntlig interaktion på sfi. I Kindenberg, Björn (red.) Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. Stockholm: Liber. (236-247)  

VECKA 13-14: AVSLUTNING

Under kursen har vi förvärvat kunskap om hur man använder olika bedömningsverktyg för att bedöma och betygsätta elevernas språkliga färdigheter i svenska som andraspråk. De bedömningsverktygen är:

- processbarhetsteorin (PT-analys)

- performansanalys

- Bygga svenska

- Nationella provet

För summativ bedömning och betygssättning passar Nationella provet bäst. Denna resurs hjälper lärare i grund- och gymnasieskolor att bedöma elevernas språkprestationer. Den innehåller bedömningsmatriser som ger beskrivningar av olika betyg baserat på elevernas prestationer. För formativ bedömning kan man använda PT-analys, performans analys och Bygga svenska. De kan ge en blid av en inlärares språkliga kompetens med såväl förtjänster som begränsningar. Det är stor fördel med en bedömning som syftar till att analysera elevernas prestationer och utveckla deras förmågor att använda språket även om det inte är perfekt.

PT-analys och performansanalys fokuserar mest på grammatik. Bygga svenska innehåller material för bedömning av talat språk, hörförståelse, läs- och skriftlig förmåga. För att testa ordförråd finns det Skolordförrådstest  som utarbetats och utprovats av bl.a. Eva-Kristina Salameh. Det finns också Gemensam europeisk referensram för språk (GERS). Det är en resurs som fungerar som en gemensam grund för att utveckla läroplaner, kursplaner, prov och undervisningsmaterial för språkinlärning i hela Europa. Det ger en omfattande beskrivning av de kunskaper och färdigheter man måste förvärva för att framgångsrikt kunna kommunicera på ett visst språk. GERS inkluderar också material för självskattning som kan användas av eleverna för självdiagnos.